Artros i knät: stadier, symtom och behandling utan operation

I många fall ja, särskilt i tidigt och måttligt stadium. Behandling utan operation kan inte bygga upp en sliten led igen, men den kan lindra smärta, hålla knät rörligt och bromsa ytterligare broskslitage.

Ju tidigare behandlingen börjar, desto fler möjligheter finns. I det avancerade stadiet, när brosket till stor del är utslitet, ger injektioner och träning ofta bara begränsad lindring, och en knäprotes diskuteras ofta. Därför lönar det sig att inte vänta tills smärtan är konstant.

Artros är ett tillstånd där brosket som täcker benändarna gradvis blir tunnare. Brosket fungerar som en slät stötdämpare. När det slits börjar benen gnida mot varandra, små benpålagringar bildas och ledhinnan kan bli irriterad.

Det finns sällan en enda orsak. Risken ökar vanligtvis med:

• ålder: de flesta med knäartros är över 45;
• övervikt, som ökar belastningen på knäna vid varje steg;
• tidigare skador, till exempel menisk- eller ledbandsskada;
• tungt fysiskt arbete eller idrott med mycket knästående, knäböj eller stötar;
• benens ställning, till exempel hjulbenthet eller kobenthet;
• ärftlighet och kvinnligt kön.

Vissa av dessa faktorer går inte att ändra, men vikt, aktivitet och muskelstyrka går, och de har verklig betydelse för förloppet.

Läkare beskriver ofta knäartros i stadier utifrån symtom och röntgenfynd. Gränserna mellan stadierna är inte skarpa, och symtomen stämmer inte alltid med bilden.

Diagnosen börjar oftast med ett samtal och en undersökning. Läkaren frågar om smärtan, hur länge den har funnits och vad som förvärrar den, och undersöker sedan rörlighet, svullnad, ömhet och benets ställning.

Bilddiagnostik hjälper till att bekräfta stadiet och utesluta andra orsaker:

• röntgen, helst tagen stående, visar ledspalten, benpålagringar och felställning;
• magnetkamera visar brosk, menisker, ledband och ben mer detaljerat;
• ultraljud kan visa vätska i leden och inflammation i mjukdelarna;
• blodprover används ibland för att utesluta inflammatorisk ledsjukdom.

Har du redan aktuella bilder kan en specialist ofta bedöma dem på distans innan man avgör vad mer som behövs.

Grunden i alla stadier

Riktlinjerna är eniga om att träning och viktkontroll kommer först. Starka lårmuskler avlastar knät, och även en måttlig viktnedgång kan minska smärtan märkbart. Skonsamma aktiviteter som cykling, simning och promenader på plan mark brukar hjälpa. Bra skor, ett gånghjälpmedel under skov och fysioterapi är också till nytta. Smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel kan lindra besvären en tid men bör väljas av läkare.

Injektioner fungerar bäst så länge det finns brosk kvar att skydda. En bestående effekt är osannolik när:

• ledspalten nästan har försvunnit och ben gnider mot ben;
• benet är synligt deformerat;
• smärtan i vila och på natten är svår trots behandling;
• knät inte längre går att böja eller sträcka tillräckligt för vardagen.

I sådana fall kan en kirurg diskutera en knäprotes. En ärlig bedömning av stadiet är det bästa sättet att undvika att lägga tid och pengar på behandling som inte kan hjälpa, och att välja rätt tidpunkt för operation om den behövs.

City Medical Centre tar emot patienter från andra länder. Den första konsultationen och bedömningen av dina bilder är kostnadsfria och kan ske digitalt: skicka röntgenbilder, magnetkamerabilder eller journaler och beskriv dina besvär. Läkaren bedömer stadiet, berättar om PRP eller SVF är meningsfullt i ditt fall och anger i så fall kostnaden, som sedan fastställs i avtalet.

En personlig koordinator följer dig från första meddelandet genom behandlingen och uppföljningen och svarar på frågor via WhatsApp. Läs mer på sidan om artrosbehandling.

• NHS — Osteoarthritis
• AAOS OrthoInfo — Arthritis of the knee
• Versus Arthritis — Osteoarthritis of the knee