Vem kan få en överviktsoperation: BMI-kriterier, kontraindikationer och undersökningar

Vem kan få en överviktsoperation: det korta svaret

Överviktsoperation övervägs för vuxna med svår fetma, eller fetma som redan skadar hälsan, som inte har nått ett bestående resultat med kost, motion och medicinsk behandling. Beslutet bygger aldrig bara på vikten.

Kirurgen bedömer fyra saker tillsammans:

• body mass index (BMI) och hur länge övervikten har funnits;
• viktrelaterade sjukdomar som typ 2-diabetes, högt blodtryck eller sömnapné;
• tidigare försök att gå ner i vikt utan operation och varför de inte höll;
• allmän hälsa, operationsrisk och beredskap att ändra matvanorna för resten av livet.

Om de flesta av dessa punkter talar för operation är nästa steg en fullständig utredning. Det slutliga svaret ger sedan kirurgen och teamet, inte en kalkylator.

BMI-kriterier i internationella riktlinjer

BMI är vikten i kilo delad med längden i meter i kvadrat. Det är ett grovt screeningverktyg: det visar inte var fettet sitter eller hur ämnesomsättningen fungerar, men hjälper till att dela in patienter i grupper.

År 2022 uppdaterade American Society for Metabolic and Bariatric Surgery (ASMBS) och International Federation for the Surgery of Obesity and Metabolic Disorders (IFSO) sedan länge gällande kriterier och sänkte gränserna. Många nationella hälsosystem och kliniker använder fortfarande de äldre, strängare gränserna. I praktiken vägs båda in:

En siffra i tabellen är ett skäl att prata med en kirurg, inte ett automatiskt ja. På vår sida om överviktskirurgi beskriver kliniken samma synsätt: operation är vanligen motiverad vid BMI över 40, eller över 35 med allvarliga följdsjukdomar, och lägre värden diskuteras individuellt.

Följdsjukdomar som talar för en operation

Övervikt kommer sällan ensam. När en läkare kopplar en sjukdom till fetman och väntar sig att den blir bättre av viktnedgång talar det för operation. Vanligast är:

• typ 2-diabetes eller prediabetes som är svår att reglera;
• högt blodtryck och förhöjda blodfetter;
• obstruktiv sömnapné;
• fettlever;
• ledvärk och artros i knän och höfter;
• åderbråck och svullna ben;
• fertilitetsproblem och polycystiskt ovariesyndrom hos kvinnor;
• reflux, andfåddhet och nedsatt rörlighet.

Det är vanligt att dessa sjukdomar förbättras efter operationen, men det är inte garanterat och skiljer sig mellan personer. Därför fortsätter de regelbundna kontrollerna efter ingreppet.

När operation inte rekommenderas: kontraindikationer

Vissa situationer utesluter operation, andra innebär att den får vänta tills problemet är behandlat. Kirurgen väger varje fall, men detta är de vanliga skälen till ett nej eller ett inte ännu:

• graviditet, eller mindre än ungefär sex månader sedan amningen avslutades;
• ålder under 18 år på City Medical Centre (tonåringar bedöms bara i specialiserade program);
• aktiv cancer;
• en akut sjukdom eller ett skov av en kronisk sjukdom;
• svår hjärt-, lung-, lever- eller njursjukdom som gör narkosen för riskabel;
• rubbningar i blodets koagulation;
• svår psykisk sjukdom som inte är stabil, aktivt alkohol- eller drogmissbruk eller en obehandlad ätstörning som bulimi;
• att inte kunna eller vilja följa kosten, ta tillskott livet ut och komma på uppföljning.

Många av dessa är tillfälliga. Efter behandling, stabilisering eller avslutad amning kan frågan om operation tas upp igen.

Undersökningar före operationen

Den fullständiga utredningen har två syften: att bekräfta att operationen är säker och att välja rätt ingrepp. Den exakta listan beror på din hälsa, men omfattar oftast:

• Blod- och urinprov: blodstatus, urinprov, blodkemi, HbA1c (långtidsblodsocker) och koagulationsprov.
• Undersökningar med utrustning: lungröntgen, EKG, ultraljud av buk och njurar samt doppler av benens vener.
• Endoskopi: gastroskopi krävs för att undersöka magsäck och matstrupe; koloskopi görs om det finns skäl.
• Bedömning av specialister: allmänläkare, endokrinolog, kardiolog, psykiater och för kvinnor gynekolog.

Provsvar du redan har kan skickas i förväg, vilket ofta kortar detta steg. Teamet talar om vilka undersökningar som återstår.

Psykisk beredskap och livet efter operationen

En överviktsoperation ändrar magsäckens storlek, och ibland matens väg, men den ändrar inte vanor av sig själv. Resultatet på lång sikt beror till stor del på vad som händer efter utskrivningen. Därför bedöms beredskapen lika noggrant som den fysiska hälsan.

Innan du säger ja till operation är det bra att ärligt fråga dig själv om du kan klara dessa åtaganden:

• att under några veckor gå stegvis från flytande kost till puré och sedan till fast föda;
• att äta små portioner långsamt och begränsa söta drycker och kaloririk flytande mat;
• att ta vitaminer och mineraler enligt ordination, ofta livet ut;
• regelbundna blodprov och kontroller, särskilt första året;
• regelbunden fysisk aktivitet så snart läkaren tillåter det;
• att sluta röka före operationen och inte börja igen.

Snabb viktnedgång för också med sig känslomässiga förändringar. En del behöver stöd kring tröstätande eller kroppsuppfattning, och att be om det hör till normal vård och är inget misslyckande.

Hur kirurgen väljer operationsmetod

När det står klart att patienten uppfyller kriterierna återstår frågan om vilken operation. Kirurgen väger in BMI, diabetes och hur länge den funnits, reflux, tidigare bukoperationer, matvanor och beredskap att ta tillskott livet ut. På City Medical Centre är de viktigaste alternativen:

• gastric sleeve (sleeve-gastrektomi), där magsäcken formas till ett smalt rör;
• Roux-en-Y gastric bypass, som ofta föredras vid typ 2-diabetes eller uttalad reflux;
• mini gastric bypass, en bypass med en enda förbindelse;
• SADI-S, som oftast används vid mycket högt BMI, svår diabetes eller som andra steg efter en sleeve.

Sleeve och bypass jämför vi i detalj i en separat artikel. Det viktiga här är att det inte finns en bästa operation för alla: metoden väljs för den enskilda patienten efter utredningen.

Konsultation på City Medical Centre

City Medical Centre tar emot internationella patienter. Den första konsultationen är kostnadsfri och kan ske online: berätta om din längd, vikt, hur vikten har utvecklats, sjukdomar du behandlas för och provsvar du redan har. Kirurgen bedömer om en överviktsoperation passar dig, vilken metod som passar ditt fall och vilka förberedelser som behövs, och anger kostnaden, som sedan fastställs i avtalet. En personlig koordinator följer dig från första meddelandet till slutet av återhämtningen, och dokument och frågor kan du skicka via WhatsApp. Läs mer på sidan om överviktskirurgi.

Vanliga frågor

Vilket BMI krävs för en överviktsoperation?

Enligt riktlinjen från ASMBS/IFSO 2022 rekommenderas operation från BMI 35 och, vid typ 2-diabetes, från 30. Många kliniker använder fortfarande de äldre gränserna 40, eller 35 med en allvarlig följdsjukdom. Kirurgen fattar det slutliga beslutet efter undersökning.

Kan man opereras med BMI under 35?

Ibland. Vid BMI 30–34,9 kan operation övervägas om du har typ 2-diabetes eller om icke-kirurgisk behandling inte har gett en bestående viktnedgång. För personer med asiatiskt ursprung gäller lägre gränser. Sådana fall bedöms alltid individuellt.

Finns det en åldersgräns för överviktsoperation?

På City Medical Centre görs överviktsoperationer bara på vuxna. Det finns ingen strikt övre åldersgräns: hos äldre patienter ser kirurgen främst på hjärta och lungor, narkosrisken och den förväntade nyttan, inte bara på åldern.

Måste jag gå ner i vikt före operationen?

Ofta rekommenderas en kort diet under veckorna före ingreppet. Den kan minska leverns storlek och gör operationen säkrare och enklare. Om den behövs och hur länge avgör din kirurg utifrån utredningen.

Vad kan hindra en överviktsoperation?

Vanliga skäl är graviditet eller nyligen avslutad amning, aktiv cancer, akut sjukdom, svår hjärt- eller lungsjukdom, koagulationsrubbningar, instabil psykisk sjukdom, alkohol- eller drogmissbruk och obehandlad ätstörning. Många av dem skjuter bara upp operationen tills de är behandlade.