Metoder för hårtransplantation: från förlegade tekniker till modern FUE och DHI

Varför metoderna för hårtransplantation har förändrats

Håret växer i cykler, och att tappa någonstans mellan 10 och 100 hårstrån om dagen är normalt. Hormoner, arv, sjukdomar och andra faktorer kan rubba cykeln, så att håret växer långsammare, faller av snabbare eller slutar växa i vissa områden. När hårsäckarna i ett område helt har slutat fungera är det ofta bara genom att flytta dit friska hårsäckar som håret kan återställas.

Vid en hårtransplantation tas hårsäckar från ett donatorområde och placeras där håret har försvunnit, antingen på grund av ärftligt håravfall eller på grund av ärr efter brännskador eller andra skador. Principen har varit densamma i årtionden. Det som har förändrats är hur graftsen tas ut och sätts in, och det har helt förändrat hur naturligt resultatet ser ut, hur mycket donatorhår som bevaras och hur snabbt patienterna återhämtar sig.

Om du känner till de äldre teknikerna blir det lättare att förstå varför klinikerna har lämnat dem, och du vet vilka frågor du ska ställa när du jämför olika erbjudanden.

Tidiga metoder: punchgrafts och minigrafts

Punchgrafts, eller pluggar

Den första teknik som fick stor spridning tog ut stora runda hudpluggar som var och en innehöll många hårstrån och flyttade dem till det glesa området. Håret växte, men i synliga tussar, vilket gav det typiska dockhårsutseendet. I donatorområdet blev det kvar tydliga runda ärr. Metoden anses i dag vara förlegad.

Minigrafts och mikrografts

För att mildra pluggeffekten började kirurgerna skära ut mindre grafts med ungefär tre till åtta hårsäckar. Resultatet blev mindre tofsigt men såg ändå ofta onaturligt ut, och det var svårare att förutse hur väl graftsen skulle överleva. Minigrafts var ett steg framåt, men de följde inte det sätt som håret naturligt växer i små grupper.

Remsmetoden (FUT)

Vid remsmetoden, som också kallas FUT (Follicular Unit Transplantation), skär kirurgen med skalpell ut en vågrät remsa hårbärande hud från bakhuvudet. Remsan delas under mikroskop upp i grafts, och såret sys ihop.

FUT gjorde det för första gången möjligt att transplantera naturliga follikulära enheter, men metoden har tydliga nackdelar:

• ett långt linjärt ärr tvärs över bakhuvudet, som kan synas med kort frisyr;
• en del hårsäckar skadas oundvikligen när remsan skärs ut och delas upp;
• en längre och mer obekväm återhämtning: stramhet i donatorområdet, stygn och oftast två till tre veckor innan man kan träna och arbeta fysiskt.

En del som har gjort FUT väljer senare mikropigmentering av hårbotten för att dölja ärret. Metoden erbjuds fortfarande på vissa håll, men de flesta patienter föredrar i dag tekniker utan linjärt snitt.

Motoriserad FUE

Med Follicular Unit Extraction (FUE) lämnade man remsorna: graftsen tas ut en och en. I den motoriserade varianten frigör ett roterande instrument, ungefär som en liten borr, varje hårsäck. Det gör uttaget snabbare, men en snabbt roterande punch kan skära av eller skada hårsäckar om vinkeln inte stämmer exakt med hårets riktning, och på vissa kliniker görs kanalerna i mottagarområdet fortfarande med skalpell.

Resultatet beror i hög grad på hur väl kirurgen behärskar instrumentet. Ett dåligt utfört motoriserat uttag kan slösa med donatorhåret och lämna runda ärr som syns mer än väntat, och därför är det alltid värt att fråga vilken teknik kliniken använder.

Manuell FUE och DHI

Manuell FUE

Vid manuell FUE använder kirurgen ultratunna handhållna puncher och tar ut varje graft i hårets naturliga växtriktning. Det blir inga snitt och inga stygn, och de små såren läker oftast inom ungefär en vecka och lämnar små punktformiga märken som döljs av det omgivande håret. Ingreppet görs i lokalbedövning och kan ta omkring åtta timmar. Vid omfattande håravfall kan två eller tre behandlingar behövas.

FUE används vid androgen alopeci, den vanligaste formen av håravfall.

DHI och den kombinerade metoden

Vid DHI (Direct Hair Implantation) tas graftsen ut på samma sätt som vid FUE, men de sätts in med en implanteringspenna som öppnar kanalen och placerar graften i en och samma rörelse. Många kliniker kombinerar de två teknikerna: FUE för uttaget och större ytor, DHI för hårfästet och för att sätta in hår mellan befintliga hårstrån. Den kombinerade metoden FUE och DHI används vid androgen alopeci och för förtätning, när glest hår behöver mer volym.

Ingen av metoderna kan hjälpa när håret har försvunnit över hela hårbotten, också på bakhuvudet och sidorna, eftersom det då inte finns något friskt donatorhår att flytta.

Så väljs rätt metod för dig

Vid konsultationen fastställer läkaren typen av håravfall och hur långt det har gått, bedömer donatorområdet och uppskattar hur många grafts som behövs. Hårsäckarna tas oftast från bakhuvudet och sidorna av huvudet, där de brukar växa mest pålitligt efter en transplantation. Skägg- och kroppshår kan ibland användas, men de överlever i regel mindre förutsägbart och sparas för särskilda situationer.

Nytt hår börjar oftast växa två till tre månader efter ingreppet, och det slutliga resultatet syns vanligtvis efter ungefär ett år. En transplantation kan upprepas senare om läkaren bedömer att det är lämpligt, men den stoppar inte det bakomliggande håravfallet, så stödjande behandling brukar också diskuteras. Själva tekniken väljs av kirurgen efter en undersökning, med hänsyn till dina önskemål.

Diskutera dina alternativ med City Medical Centre

City Medical Centre tar emot patienter från andra länder. Den första konsultationen är kostnadsfri och kan göras online: skicka bilder på din hårbotten och dina frågor via WhatsApp, så förklarar läkaren vilken metod som passar ditt håravfall och ditt donatorområde. Priset anges efter bedömningen och fastställs i avtalet, och en personlig koordinator stöttar dig från första meddelandet tills du är återställd. Mer information finns på vår sida om hårtransplantation.

Vanliga frågor

Används punchgrafts och minigrafts fortfarande?

Sällan, om ens alls. De tidiga metoderna flyttade hår i stora tussar, vilket ofta såg onaturligt ut och lämnade synliga ärr. De har till stor del ersatts av tekniker som transplanterar naturliga follikulära enheter med ett till fyra hårstrån, till exempel FUE och DHI.

Är remsmetoden (FUT) sämre än FUE?

Med FUT kan man få fram många grafts vid ett tillfälle, men metoden lämnar ett linjärt ärr tvärs över bakhuvudet och innebär oftast en längre och mer obekväm återhämtning. De flesta patienter föredrar i dag FUE, som saknar linjärt snitt. Kirurgen avgör vad som passar dig efter en undersökning.

Vad är skillnaden mellan motoriserad och manuell FUE?

Båda tar ut graftsen en och en. Motoriserad FUE använder ett roterande instrument som gör uttaget snabbare men kan skada hårsäckarna om det inte styrs exakt. Manuell FUE görs med tunna handhållna puncher och tar längre tid, men kirurgen kan då noga följa varje hårstrås riktning.

Vilken typ av håravfall kan behandlas med FUE och DHI?

FUE används vid androgen alopeci, den vanliga formen av ärftligt håravfall. Den kombinerade metoden FUE och DHI används vid androgen alopeci och för att ge glest hår mer täthet. När håret har försvunnit över hela hårbotten, också i donatorområdet, är en transplantation inte möjlig.

Kan en hårtransplantation göras om?

Ja, en andra behandling planeras ibland om området är stort eller håravfallet fortsätter, förutsatt att det finns tillräckligt med donatorhår kvar. Intervallet och antalet grafts bestäms av läkaren efter att resultatet av det första ingreppet har bedömts.